Platsen var Atlantic City och året var 1989. I ena ringhörnan, den dubble europamästaren i tungviktsboxning tillika det svenska hoppet Anders ”Lillen” Eklund. I den andra ringhörnan stod Tim Witherspoon och väntade på trubaduren från Gävle.
Matchen blev egentligen aldrig någon drabbning. För den var över innan hälften av åskådarna ens hann placera ändalykten på stolsitsen. Det sa bara pang-pang och sedan uttryckte sig ”Lillen” lite omtöcknad – det kändes bra i början. Oops! Nedslagen, utslagen och knockad efter en minut och det kändes bra i början?
Samma känsla som ”Lillen” hade – det kändes bra i början – fick undertecknad under inledningen av december under presskonferensen som Staffan Bergman Trading och GotEvent hade gällande bland annat Indoor Enduro World Cup.
Att få skåda hela världseliten i en för oss svenskar något ovanligt miljö skulle bli intressant, häftigt men framförallt sevärt. Stockar, stenar och eventuella vattengravar skulle ta enduron och deras vanligtvis lite träiga tävlingsform till en helt annan dimension.
Datumet för spektaklet var satt till den 31 januari 2009 och denna lördag var redan markerad med en stor röd stjärna i agendan. Men så kom plötsligt höger-vänster-kombinationen.
Men nu var det inte Tim Witherspoon som levererade käftsmällen. Nu är det en promotor från Las Vegas som har petat bort Sverige som arrangör och plötsligt stod vi där med brallorna nerdragna. Nu är dock inte det sista ordet sagt och vi får hålla tummarna att ryktet som säger att jänkarna i spelstaden ska ha hoppat av är sant. Då får vi blågula tillbaka vår position på VM-kartan.
När vi sedan kom upp på nio dök en välmaskerad uppercut upp från ingenstans. Det blir inget enduro-VM i Östersund nästa år. Fast i och för sig var det ingen stor överraskning. Avtalet om ett vinter-VM var sagt tre år och under tiden hade de tålmodigt väntande finländarna gjort klart med 2009.
Ibland tål man käftsmällar, hur hårda de än är. Oftast för att motsatsen har funnits, precis runt hörnet. För det har funnits anledningar att dra på smilbanden också. Dessa ord stavas Joakim Ljunggren, MotoGP och F1.
Svensk Motorsport har skrivit det förr men det tål nog att upprepas. Joakim Ljunggren blir vår näste världsmästare på två hjul. Under lördagen var han snabbast i spåren i Östersund och med söndagens andraplats lade han beslag på VM-ledningen totalt. Passa nu på att suga på karamellen Ljunggren – för Juha Salminen lär inte nöja sig med att ligga tvåa.
Två betydligt större racingangelägenheter har också tuffat i gång. I Qatar kördes en underbar MotoGP-premiär. Bara Mattia Passins makalösa omkörning, Dani Pedrosas fenomenala start och Jorge Lorenzos succédebut i MotoGP-klassen var värd den annars så sura tv-avgiften. På tal om bilder i rutan är det förövrigt glädjande att se att flertalet kanaler nu har tagit motorsporten till sitt hjärta.
Och sedan har vi det där med F1. Nu blev det en närapå skandalomsusad premiär där fem förare bröt på första varvet och blott sex ekipage kom regelrätt i mål. Att superstjärnorna redan har börjat kasta skit på varandra tycks höra cirkusen till – spelat har börjat.