Seniortruppen utgörs av Björne Carlsson, Anders Eriksson, Fredrik Georgsson, Niklas Gustafsson, Joakim Ljunggren och Patrik Wicksell. Det är en trupp som landslagstränaren Lars-Göran Ståhl är nöjd med.
– Det är det bästa laget, det finns ingen annan som kunde ha slagit sig in. Den ende förare jag hade velat ha med är Mats Nilsson, men han har SM-crossen som krockar med lag-VM, så han kunde inte komma. Men han var sugen, säger Ståhl.
En annan förare som varit i det närmaste given de senaste åren är Andreas Toresson. I år har det inte blivit mycket enduro för ”Tore” som satsat på crossen.
– Toresson vill ju inte åka 250 längre och Suzuki får inte in någon 450-kubikare. Det är synd, för det är lite tunt bakom med reserver. Vi behöver få in nytt material på förarsidan, konstaterar Ståhl som redan har ögonen på ett par unga killar.
– Robert Kvarnström är ju jättesnabb, men det händer för mycket när han kör. Han kan vara snabbast på ett prov för att sedan vara 27:a och han gör ofta illa sig. Viktor Karlsson verkar ha rätt skalle för det här och det är jätteviktigt. Linus Fasth är en stor talang på hojen, nu gäller det bara att han bygger upp sin kropp så han orkar för han har varit sjuk mycket, säger Lars-Göran Ståhl.
För att bygga för framtiden hade Ståhl gärna sett att Svemo satsat på ett Sverigelag där han hade sett att man tagit ut en äldre duktig förare som sedan fått lära upp två juniorer.
– Jag tror att det vore bättre att låta ungdomarna växa in i ett Team Swedenlag som kan tävla som klubblag. Nu är det nästan så att man fostrar in de unga i juniorlaget, där man i mitt tycke ska vara väldigt duktig för att platsa, säger han.
Tyvärr tror Ståhl att idén med ett Team Sweden i klubblagsklassen kan bli svår att genomföra. Nästa år går lag-VM i Mexiko och att skicka ett extralag dit blir dyrt.
Inför Greklandsäventyret har det blivit några omflyttningar på förarna. Björne Carlsson och Andreas Eriksson som normalt tävlar i E3-klassen i VM och var påtänkta att göra detsamma i Sixdays, byter ner sig till E2. Laguppställningen ser ut som följer, Georgsson och Gustafsson kör i E1 på 250-kubikare, medan Carlsson, Eriksson och Ljunggren alla ställer upp i E2 med sina 450-kubikare och Wicksell blir ensam i E3 på en 530-hoj.
– Det kan vara ett litet rävspel att ha tre förare i en klass, säger Lars-Göran Ståhl och ler lite hemlighetsfullt.
Husabergsförarna Ljunggren och Carlsson tävlar ju på de nyutvecklade cyklarna av 2009 års modell, medan Anders Eriksson blir ende förare att representera BMW i Sixdays. Båda hojarna är nya modeller, fulla av elektronik och teknologi och har visat en del barnsjukdomar under säsongen, vilket är helt naturligt.
Har du varit orolig över att cyklarna ska hålla för sex dagars hårt tävlande?
– Ja, i början på säsongen efter VM-tävlingarna i Östersund och Spanien var jag jätteorolig. BMW hade problem med kopplingarna och det har strulat lite för Husaberg också, men nu är jag inte ett dugg orolig. Cyklarna har utvecklats, säger Ståhl.
Anders Eriksson som hade lite bekymmer med kopplingen under SM-deltävlingen i Njurunda är inte heller orolig.
– Kopplingen slirade lite och det var svårt att hitta dragläget. Men vi hade provat ett nytt handtag. Vi får analysera vad vi testade för nyheter som inte fungerade och sedan gå tillbaka till sådant vi har använt förut. Jag är väldigt nöjd med 450-kubikaren, just nu är jag nog mer nöjd med hur den fungerar än med 480:an som jag kör i VM. Det finns också mycket mer erfarenhet kring tester av den modellen än av 480:an som ju är nyare, säger Eriksson.
Han berättar att han kommer att resa ner till Tyskland efter sista SM-deltävlingen för att göra i ordning allt inför Greklandsresan.
Det svenska endurolandslaget är inne i en generationsväxling, men trots att det börjar bli ett ganska ålderstiget lag som Sverige mönstrar, är Lars-Göran Ståhl inte oroad över att förarna skulle vara för gamla.
– Även om exempelvis Anders Eriksson är äldre och börjar bli lite stel så är han otroligt fokuserad och har rätt inställning. Så länge de äldre killarna är positiva så är det jättebra, men de får inte bli gnälliga för det kan smitta de yngre och skapa dålig stämning, säger Ståhl som uppmuntrar de mer erfarna förarna att prata med de yngre på träningsläger och träffar och på så sätt dela med sig av sin rutin.
Förhoppningsvis kan rutinen komma svenskarna väl till pass. Den 1 september går starten för lag-VM i Serres. Sex dagar senare vet vi om svenskarna lyckats ta någon medalj.
Läs mer om Sixdays
Lag-VM:s officiella webbplats
