VM-finalen i Mende, Frankrike, blev en skön revansch för Joakim Ljunggren. Den senaste tiden har det gått trögt för Husabergsföraren, men nu var han tillbaka i gammalt gott slag. Den första tävlingsdagen körde Ljunggren in som femma i klassen, bara elva sekunder efter Alessandro Belometti som var fyra.
- Det gick väldigt bra, mitt på dagen låg jag trea men på slutet tappade jag till femma. Men det var skönt för självförtroendet att göra ett bra resultat för det har gått trögt ända sedan Sixdays, säger Ljunggren.
Juha Salminen tog ännu en seger medan Johnny Aubert körde in som tvåa, dryga minuten efter. Trea blev Auberts landsman Antoine Meo.
Den andra tävlingsdagen siktade Joakim Ljunggren på att upprepa det goda resultatet från lördagen.
- Proven hade torkat upp och var hårdare, de andra körde fortare medan jag låg kvar på ungefär samma tider som dagen innan, så jag tjänade ingen tid, förklarade Ljunggren som blev nia.
- Det som är kasst är också att Antoine Meo som blev tvåa gick om mig i totalen med ett par poäng, förklarade Ljunggren som därmed blev sexa i tabellen.
Han missade femteplatsen med fem poäng då Antoine Meo tack vare sin andraplats i det allra sista racet smög sig förbi i tabellen.
- Det känns inget kul alls, men jag är ändå nöjd med året. Jag vet vad jag måste träna på, vi i teamet funderar på att dra ner till Spanien redan efter nyår för att köra hårdbana och testa hojarna, säger Husabergsföraren.
Det handlar framför allt om att hitta motorer med bättre klipp i, men Ljunggren avslöjar också att Husaberg har en extra godbit som väntar nästa år.
- Vi kommer att få använda WP:s fjädring, det samma som KTM och BMW har kört med. I år har vi haft lite andra grejor än KTM, men nästa år får vi också det bästa man kan ha, säger han.
Men tillbaka till VM-finalen, den andra tävlingsdagen tog Salminen en ny seger i E2-klassen, men det räckte trots allt inte för att snuva Johnny Aubert på totalsegern. Aubert körde in som trea för dagen, Antoine Meo var tvåa.
- Jag kan inte uttrycka vad jag känner just nu. Sedan i april när Salminen bröt i Spanien har det varit väldigt tufft mentalt för mig. Jag sov inte bra natten till idag och det var den längsta dagen på cykeln jag upplevt. Jag var stressad under de två första varven, men sedan bestämde jag mig för att ta det lugnt och köra på säkerhet. Jag är väldigt glad att vinna för det här teamet som välkomnade mig med öppna armar för tre år sedan när jag tänkte avsluta min tävlingskarriär, säger den nyblivne världsmästaren Aubert i ett pressmeddelande.
Salminens nio delsegrar räckte inte till mer än en silverplats, finländaren var åtta poäng efter Aubert.
- Jag schabblade bort segern under de tre första deltävlingarna. Med det här poängräkningssystemet kan man inte köra ikapp ett sånt avstånd och konkurrensen är väldigt hård i klassen, precis som det ska vara, skriver Salminen på sin egen webbplats.
Men finländaren blev överlägsen vinnare av BMW Motorrad Xtreme Test Award och kunde trösta sig med en splitter ny BMW-cykel som förhoppningsvis ger lite plåster på såren för det missade VM-guldet. Bronsman blev Alessandro Belometti som var 94 poäng efter Salminen.
I E1-klassen lyckades Salminens landsman Mika Ahola göra om fjolårets bedrift. 2007 tog Ahola guld i E2-klassen och i år blev det en ny titel för Hondaföraren. Guldet var klart redan efter lördagens tävling i Mende. Fransmannen Marc Germain slog sig in som tvåa på lördagen, medan Ivan Cervantes blev trea.
- Jag trodde inte att jag skulle bli världsmästare redan i dag eftersom det är så svårkört här. Jag tror att det faktum att jag varit på podiet i varje tävling är nyckeln. Det verkar också som att jag inte gör de misstag jag gjorde tidigare. Ju äldre jag blir desto snabbare är jag, konstaterade Mika Ahola.
På söndagen blev tättrion densamma, Ahola vann före Cervantes och Germain.
Aholas facit är onekligen imponerande, nio segrar, fem andraplatser och två tredjeplatser. VM-silvret i klassen gick till Ivan Cervantes och Simone Albergoni tog VM-bronset.
I E3-klassen avrundade Anders Eriksson med årets näst bästa resultat. BMW-föraren körde in som sexa under lördagen, han var ju som bekant fyra vid VM-premiären i Östersund.
- Vi testade en ny motor som är lite mjukare i registret och det var verkligen helrätt, säger Eriksson som tyvärr inte lyckades upprepa det goda resultatet under söndagen.
- Jag hade magknip redan under lördagen och natten till söndagen sov jag inte en blund för jag var tvungen att springa på toaletten hela tiden. Jag försökte starta, men efter första crosstestet kräktes jag och det gick inte att fortsätta, säger Eriksson som drabbats av magsjuka och feber.
Totalt sett blev BMW-föraren tia.
- I stort sett har vi väl nått upp till vårt mål, cykeln är ny och liknar ingen annan. Det har gått upp och ner och visst var det olyckligt att jag blev sjuk, men jag har gjort det jag har kunnat med de förutsättningar jag har haft. Nu börjar vi förstå systemet, vi har fått ordning på kopplingen och ska jobba vidare med fjädringen och motorn. Cykeln har stor potential och nu ska vi gå vidare, säger han.
Närmast kommer Eriksson att köra stadionenduron i Götene om han hinner bli frisk, annars är det GGN och Novemberkåsan som står på schemat innan säsongen är över.
Medaljkampen i E3 blev liksom i E1 en finsk affär. Samuli Aro tog sin femte VM-titel medan teamkamraten Marko Tarkkala blev VM-tvåa.
- Det har varit en mycket hård säsong med tanke på mina skador. Nu är det över och jag kan slappna av. Det har varit svårt mentalt att komma tillbaka efter skadorna. Förra vintern kunde jag inte träna så mycket och jag började säsongen på en ny cykel och jag visste inte vad jag kunde förvänta mig under säsongen, förklarar Aro som opererade ett sargat knä förra vintern och dessutom skadade fingret halvvägs in i årets serie.
Resultaten har varierat, men Aro var tvåa respektive fyra i finalen. Fransmannen Sebastién Guillaume som dränkte sin cykel i en vattengrav tappade värdefull tid under lördagens tävling och fick nöja sig med bronset. I Mende vann Marko Tarkkala den första dagen medan Stefan Merriman vann den andra. Apriliaföraren har därmed tagit tre efterlängtade delsegrar för sitt team. Fransmannen Antoine Letellier var tvåa, hans bästa resultat för året.
I juniorklassen ställde inga svenskar upp i finalracet. Eftersom det redan var klart att italienaren Thomas Oldrati tagit hem titeln passade han på att köra i E1-klassen på lördagen, men det var så tufft att han tvingades bryta. I stället kunde Marc Bourgeois ta hem en delseger, han vann på lördagen före Oriol Mena och Jeremy Joly. På söndagen fick Joly kliva överst på pallen, medan Mena blev tvåa och Vanni Cominotto trea.
Totalt sett gick JVM-silvret till spanjoren Mena medan fransmannen Bourgeois tog bronset. Bäste svensk i klassen blev Robert Kvarnström på en elfteplats trots att han bara kommit i mål i sju av de sexton deltävlingarna. Thomas Oldrati vann också Husqvarna Junior Trophy där årets bäste tvåtaktsförare kunde åka hem med en Husqvarna WR 125 tvåtakt.
