På tisdag inleds den nionde upplagan av Rotax Max Challenge Grand Finals. Årets prestigefyllda världsfinal avgörs på La Conca-banan utanför Muro Leccese – längst ut på klacken i regionen Apulien. Drygt 215 förare från hela världen – som för en gångs skull reser lätt, endast hjälm och overall behöver packas ned. Resten står arrangörerna för – finns på plats.
- Jag tror att det kan vara en fördel att finalen avgörs i Europa igen. Det blir nog lite enklare med klimatet jämfört med fjolårets final som ju avgjordes i Dubai, säger Leif Radne, arrangör av den svenska Rotax Max Challenge-serien.
Genom åren har det svenska deltagandet i mästerskapet varierat. Vissa år har det bara varit en förare och någon gång två. Framgångarna har också varierat.
- Det bästa resultatet för en svensk är Peter Wennerströms sjundeplats i Egypten 2003, säger Leif Radne.
Den trio som ska försvara de blågula färgerna i årets Grand Finals har goda chanser till framskjutna placeringar menar Leif Radne.
- Det är nog så att det är de mest erfarna förarna vi skickat någon gång. Men det är samtidigt så att nivån på hela tävlingen har höjts efter hand.
För Sveriges framgångsrikaste förare i Rotax Max, Michael Andersson, är världsfinalen en gyllene chans att kröna sejouren i klassen med dess tyngsta titel. Nästa säsong väntar nya utmaningar i KZ2. Tidigare i somras knep 19-åringen från Södertälje KRC historiens första RM-titel i Rotax Max. Han vann också sin andra raka titel i svenska Rotax Max Challenge. Det är därmed också den andra gången som Andersson kvalat in till Grand Finals. I fjol slutade Andersson på 17:e plats i Dubai.
- Mitt mål i år är betydligt högre än så. I och för sig har jag aldrig varit på banan, och karten är ny för mig, det är de förvisso för alla. Men topp tio är absolut möjligt och med lite flyt så är inte en pallplats omöjlig, säger Michael Andersson.
Att han är lite ringrostig så här i slutet av november är inget som oroar.
- Senast jag tävlade var i samband med Rotax Max Challenge-finalen i Linköping. Det var faktiskt senaste gången jag tränade också. Men fysiskt är jag i alla fall i bra form, säger Michael Andersson, som spelar innebandy i division III med Tumbas A-lag.
- De gånger jag planerat att träna har vädret satt stopp, fortsätter han.
I våras var det Jesper Rossler som öppnade starkast i den svenska Rotax Max Challenge-serien. Han orkade dock inte hålla i sin ledning i slutspurten. Men Rosslers andraplats gav också en plats i Grand Finals. 16-åringen från Jönköping sprudlar av självförtroende och formen är det inte heller något fel på.
- Den är kalasbra!
Så värst mycket kartträning har det inte blivit sedan Cambio Cup-finalen i början på oktober.
- Nej, jag har inte kört någonting sedan finalen i Linköping. Men jag har tränat rätt mycket för det, jag har sprungit en hel del och kört på gymmet.
Jesper Rossler har även tävlat en del i KF2-klassen under årets säsong. I september slutade han på 17:e plats i Världscupen i Muro Leccese.
- Det kan nog vara en fördel att ha kört på banan innan. Det är en fin anläggning med en rätt svår bana, säger Jesper Rossler som siktar på en topp-tio-placering.
År 2009 gör Rotax Max Junior entré i Sverige. Klassen har redan tjuvstartat och i samband med Rotax Max Challenge-finalen i Linköping vann Rasmus Mårthen, Mora MK, premiären. Han belönades med en plats i Grand Finals.
