Det är lugn och ro ute på motocrossbanan. Endast ett par vattenspridare jobbar febrilt när de ser till att dammet binds samman och en sävlig flaggvakt får sprinta likt en hind för att undvika en dusch.

Publiken har redan vallfärdat som en gigantisk flock till diverse matbespisningar för att kyla strupar och mätta magar. Ni kanske känner igen scenariot. När det är paus mellan motocrossheaten då tar nästan alla chansen att koppla av.

Men när alla andra får vila då har den forne elitföraren, numera stjärnmekanikern David Nilsson, det som mest hektiskt. Men det är inte bara under själva tävlingshelgerna som arbetstempot är högt uppskruvat. Även förberedelserna på försäsongen har inneburit allt annat än lugn och ro för David Nilsson.

Att hans dagar oftast inneburit att han fått kliva tidigt ur säng och lägga sig sent på kvällen, är inget han har några problem med. Jobbigare har det varit med ovissheten som den rådande lågkonjunkturen har dragit med sig.

Under en tid slungades Nilsson nämligen mellan hopp och förtvivlan – ena dagen anställd, nästa dag inte.

Snabbt förklarat skruvade den forne svenske juniormästaren i fjol åt MX3-föraren Alvaro Lozano och i år var det klappat och klart att den 24-årige skåningen skulle lämna MX3-VM bakom sig för att i stället ta sig in finrummet MX2 och sköta om Jeremy van Horebeeks maskinpark.

Kontraktet var skrivet men lågkonjunkturen förvandlade askunge¬sagan till något helt annat.

– Budgeten drogs ner med 5 miljoner kronor. En privatsponsor gick in och fixade en mekaniker åt van Horebeek medan jag fick krypa till korset och fråga KTM-chefen Pit Beirer och min förre arbetsgivare Jacky Martens vad jag skulle göra. De svarade kort och gott – ”gå till Sven Breugelmans – du får samma deal hos honom”, berättar David Nilsson.

Lika hastigt som lustigt hade David Nilsson därmed returnerats tillbaka till MX3-cirkusen. Men till skillnad från i fjol var han nu på plats hos en regerande världsmästare.

– Samtidigt kunde jag ha varit kvar hos JM Racing om jag så önskat. Fast hur kul och utvecklande hade det varit att meka åt en ryss som inte kan ett ord engelska, säger David Nilsson.

Så långt var allt frid och fröjd och till en början trivdes David Nilsson som fisken i vattnet hos belgaren, även om upplägget skilde sig ganska markant jämfört med sitsen Nilsson hade hos Jacky Martens team.

– I fjol var vi tre mekaniker i JM Racings team, hos Breugelmans var jag ensam. Men det var inget fel i det, där fick jag verkligen chansen att växa med uppgiften och det var ett steg i rätt riktning för mig. Jag kom närmare cheferna, jag kom närmare de som har bestämmanderätt, säger David utan att för den skull se ner på de personer han tidigare har haft kontakt med eller jobbat för.

Han förklarar sakligt att hos Breugelmans var han inte bara mekaniker, här fick han organisera precis allt.

– Jag hade ett eget reservdelskonto hos KTM och det var jag som skötte alla beställningar. Jag kan lova att pengarna springer snabbt i väg och jag undrar verkligen hur vissa privatförare får sin budget att gå ihop, säger David och ruskar på huvudet.

Men säg den glädje som varar för evigt. David Nilsson hade synpunkter på hur belgaren tränade och de återkommande testerna visade att skåningen var på rätt spår.

Ex-mästaren Breugelmans var långt ifrån så vältränad som han borde ha varit inför stundande uppgift att försvara sin guldpeng i MX3-klassen.

– Att jobba för Sven jämfört med Lozano året innan var som natt och dag då de är väldigt olika varandra som privatpersoner. Lozano tog dagen lite som den kom. Han kunde ta med sig familjen och bo tillsammans med dem i bussen ute vid någon bana i ett par månader. Han var ganska enkel som person. Sven däremot var extremt vidskeplig och som enda barnet i familjen, mycket bortskämd, avslöjar David Nilsson.

Samarbetet mellan Nilsson och Breugelmans började förändras och till slut var det även en bristvara.

David Nilsson tog upp problemet med Breugelmans med sin förre arbetsgivare Jacky Martens som tämligen omgående valde att återanställa Nilsson.

– Jag vet att jag till en början sa att jag inte ville meka åt en ryss som inte kan ett enda ord engelska. Men den här killen försöker verkligen. Han studerar det engelska språket varje dag och redan nu kan vi föra en dialog om hur han vill ha cykeln, när och hur vi ska träna och kommunikationen blir bara bättre för varje dag, säger Nilsson och fortsätter:

– Du skulle bara veta hur hårt Sergej Astajkin tränar, oj, oj, oj. Han har bara 5,4 procent kroppsfett och det säger väl en hel del, påpekar David Nilsson som således är tillbaka på ruta ett igen hos JM Racing.

Så här i efterhand är han dessutom ganska nöjd med att det inte blev något av med att jobba åt Jeremy van Horebeek.

– Vilket temperament hans pappa har, satan i gatan. Hans beteende hade jag i längden inte orkat med och personligen tycker jag inte att sådant hör hemma i fabriksteam, förklarar David Nilsson.

Tämligen snart, den 12 april, kliver duon Astajkin/Nilsson in i hetluften på allvar. Innan dess ska alla fjädringsinställningar och motorbyggen vara klara för då kickar VM-säsongen i gång i MX3.

– Det är lugnt. Motocross är det bästa jag vet, det är mitt liv och där lägger jag allt mitt krut. Jag har inte ens någon tv. All min tid ägnar jag åt motocrossen. Jag vet inte ens vad som händer i den stora vida världen, säger David Nilsson.

Nu väntar femton orter världen över med timtals mekande i depåerna och tusentals mil på motorvägarna.

Men det ser den svenske mekanikern bara som ett rent nöje för han har vikt sitt liv åt motocrossen och i år i synnerhet åt den ryska björnen Sergej Astajkin.